Debattartikel publicerad i Skånska Dagbladet 20130104
Det utredningen har presenterat bygger på felaktiga antaganden. Utredningen antar att arbetsgivare drar sig för att anställa för att man tror att det är svårt att säga upp längre fram, vilket man menar ”kostar” möjliga arbetstillfällen.
På svensk arbetsmarknaden är det arbetsgivaren som avgör när en arbetsbristsituation uppstår. Arbetsgivaren har med rådande lagstiftning idag långtgående möjligheter att använda sig av provanställningar och visstidsanställningar innan man tillsvidareanställer. Risken är här redan omfördelad bort från arbetsgivaren och över till den enskilde löntagaren.
Det framstår i den här debatten som om arbetsgivare som har behov av att nyanställa inte gör det på grund av att de helt enkelt är felinformerade kring hur dessa saker fungerar?
Att göra sig av med personal är lätt redan i dag. Det kan många löntagare stå som vittnen om. Många kan dessutom berätta om vikariat och visstider som staplas på varandra, för att inte tala om de så kallade ”sms-anställningarna” där man känner att man måste vara ständigt tillgänglig för att bli inringd även nästa tillfälle.
Att arbetsgivare eventuellt har en felaktig bild av maktförhållandena på svensk arbetsmarknad kan inte vara skäl att ytterligare urlaka reglerna på löntagarnas bekostnad.
Vidare så föreslår utredningen att vid tvister om en anställning ska företag kunna säga upp en anställd trots att domstol inte avgjort frågan. Det ska heller inte gå att ogiltigförklara en uppsägning om arbetsgivaren inte undersökt möjligheterna till omplacering. Men om det finns ett ledigt arbete som arbetstagaren kan omplaceras till är det ingen arbetsbrist. Det finns fler exempel att ta ur utredningsförslagen men den sammanvägda effekten blir att man undergräver rättssäkerheten för den enskilde löntagaren. Det håller inte.
Den 20 januari går remisstiden ut för uppsägningstvistutredningen. När regeringen nu går vidare i sin hantering bör de helt skrota förslagen utifrån vad statsministern upprepat vid ett flertal tillfällen: att LAS-reglerna inte påverkar nivån på arbetslösheten.
Med tanke på att nästan 400 000 människor nu är arbetslösa i vårt land kunde man ju nu kanske hoppas på en politik mot arbetslösheten? Det vore klädsamt om regeringen kunde fokusera på det istället hur det ska blir lättare att säga upp folk.
Släng uppsägningstvistutredningen i papperskorgen!
Jimmy Runesson
ordförande LO-distriktet i Skåne